conjure the wind
Tänk dej själv.
Jag irar runt i något slags flygplansmode, jag trivs, det går bra men just under dessa där åtta timmarna så finns bara just det och inget annat. Försöker skynda mej, vill bli klar, ja helst igår. Helt plötsligt nyper en litenliten hand tag i min och jag möts av stora ögon och ett flin, kanske en kram, kanske ett "Hej! vad heter du??" eller ett "Hej! får jag hjälpa dej??"
Där och då slår verkligheten emot, jag saknar mitt. Mitt finaste lilla yrväder och mitt finaste stora hjärta. Dom är så fina, allt är så fint. Vi bonar, fixar, flyttar in, kramas, planerar, storhandlar, badar, städar, pysslar, diskar, hånglar, dricker öl, kollar film på kass teve och bara är. Och det som är, är att allt det bara är så J Ä V L A fint. Är SÅSÅSÅ tacksam!
Där och då slår verkligheten emot, jag saknar mitt. Mitt finaste lilla yrväder och mitt finaste stora hjärta. Dom är så fina, allt är så fint. Vi bonar, fixar, flyttar in, kramas, planerar, storhandlar, badar, städar, pysslar, diskar, hånglar, dricker öl, kollar film på kass teve och bara är. Och det som är, är att allt det bara är så J Ä V L A fint. Är SÅSÅSÅ tacksam!
